Boktips & lästips

Niklas Natt och Dag, 1793

Niklas Natt och Dag har spenderat många år åt att studera 1700-talet. Kriminalromanen, som man ändå måste kalla den här boken, utspelar sig i Stockholm år 1793, året efter det att kung Gustav III blivit mördad av Anckarström. Tids- och miljöskildringarna är trovärdiga och ger en inblick i hur tiden såg ut, inte bara för högre ståndspersoner.

Anita Maria Karlsson, Obemärkta kvinnor och okända män

November 2016 Mariakamelus förlag
En förstudie om ett litet förlossningshem i Järnboås på 1920-talet. Hur omfattande var detta med obemärkta mödrar och förlossningshem – och hur länge pågick det? Skämmigt, hemligt var det och mycket hysch, hysch så sammanfattade många sin kunskap i ämnet.
Tidigare forskning är mycket begränsad. Några specialstudier gjordes runt sekelskiftet 1900. Tabeller med förlossningshem finns för åren 1931-1937 (efter att man uppdagat oegentligheter).
Vart rese de gravida kvinnorna som ville föda barn utan att någon skulle veta om det hemma? Det har funnits förlossningshem i villor på landet och lägenheter i staden, barnmorskor som hade en-två sängar hemma för obemärkta, bondmoror som tog emot ”pigor” som väntade barn. Efter sekelskiftet föddes omkring 790 barn per år av okända mödrar, varav de flesta i storstäderna. Men hur stort är mörkertalet?

Barbro Nordlöf, Svenska adoptioner i Stockholm 1918-1973

FoU-rapport 2001:8 Stockholms stad, Socialtjänstförvaltning
Mellan 1918 och 1973 fick mellan 11 000 och 12 000 barn adoptivföräldrar förmedlade genom Stockholms barnavårdsnämnd. Den här boken handlar om vilka föräldrar som lämnade barn till adoption, vilka som adopterade barnen och hur adoptionerna genomfördes. Boken beskriver också barnavårdsmanabyrån och adoptionsbyrån som svarade för adoptioner inom barnavårdsnämnden.

Ingrid Hedström, Gick obemärkt förbi

”Vårdavdelningen för obildbara sinnesslöa ter sig under dessa år som en veritabel dödsanstalt för några av de svagaste och mest utsatta i vårt land.”

Många dog på sinnesslöanstalten Haggården i Hedemora. 1927-1947 togs 75 barn in på anstalten och de flesta dog efter bara något år. Endast 14 barn överlevde. Den tiden präglades av rashygieniskt tänkande. De barn som togs in på anstalten var utvecklingsstörda och fick där ”vård, skolgång och arbete”. Även barn med andra funktionsnedsättningar som det vi numera kallar ”bokstavsbarn” men även t ex hörselskadade kunde placeras på anstalten. Romanen bygger på autentiskt material.

Ingvar Svanberg, En samisk befolkning i Dalarna 1640-1850

Uppsats för påbyggnadskurs C1 i etnologi, HF 1976
Etnologiska Institutionen i Uppsala, Västmanlands-Dala Nation
Vi får följa Sockenlapparnas utbredning och bl.a. släktskapsrelationer i
Folkärna, By, Garpenbergs, Hedemora, Norrbärke, Stora Tuna, Gustafs, Vika, Aspeboda, Torsångs, Svärdsjö och Stora Skedvi.

Christer Hammare, Svarttjärn/Ingels – ett svenskt koncentrationsläger?

Andra världskriget drabbade inte Sverige direkt, men indirekt påverkades landet på många olika sätt och Siljansbygden var i det avseendet inget undantag.

Svarttjärnslägret mellan Rättvik och Bingjsö hade sitt ursprung under denna period. En del personer har hört att det fanns ett hemligt läger där under beredskapsåren och/eller att det senare ska ha funnits ett fångläger för främst rattfyllerister. Däremot är det tämligen få som har någon detaljkunskap om vad som egentligen försiggick där djupt inne i skogen, vilket naturligtvis har bidragit till rykten, spekulationer och felaktiga slutsatser. Syftet med denna skrift är därför att försöka bringa klarhet i Svarttjäns historia, och sätta in den i ett större sammanhang. Svarttjärn och dess föregångare blir därmed en del av svensk utrikes-, invandrings-, arbetsmarknads- och fångvårdspolitik under 1940-talet.

Beskrivningen går från de omfattande huggarkurserna under beredskapsåren, med både svenskar och utlänningar, via Statens Utlänningskommissions stora slutna interneringsläger som byggdes för ett större antal tyska desertörer. Detta arbetsläger hette Ingels i officiella handlingar. Slutligen behandlas Fångvårdsstyrelsens fångkoloni där rattfyllerister och tjuvjägare fick utföra hårt arbete i skogen. Lägeretableringen skapade debatt i riksdagen och inrättandet av fångkolonin hade en ministerfru stor del i, rykten säger att det fanns en del kändisar intagna.
ISBN 978-91-637-0637-0

”Älvdalspar spred en mystisk ögonsjukdom” – tidningsartikel

I artikeln i Dalarnas tidning fredag 11 september 1992 beskrivs en ögonsjukdomen som kan spåras till byn Kittan i Älvdalen. Efter 300 år har forskare hittat roten till det onda. Ett par från Älvdalen spred på 1600-talet en mystisk ögonsjukdom ut i världen. Först i dag har forskarna kommit fram till roten för det onda. De vet nu var den gen som orsakar sjukdomen sitter.

Sjukdomen drabbade släktingar till ett och samma par som invandrade till Västerbotten från Älvdalen berättar Stefan Nordström.

Stefan Nordström, Genealogi och genetik

Beskrivning av sex projektområden där kyrkböcker använts i genetisk
forskning.

Scriptum nr 29, Rapportserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet.